Innehållsförteckning
Wikin har mer information om detta ämne.
Denna utgåva avslutar stödet för arkitekturerna HP PA-RISC (”hppa”), Alpha (”alpha”) och ARM (”arm”).
Följande arkitekturer stöds officiellt av Debian GNU/Linux squeeze:
32-bitars PC (”i386”)
SPARC (”sparc”)
PowerPC (”powerpc”)
MIPS (”mips” (rak byteordning) och ”mipsel” (omvänd byteordning))
Intel Itanium (”ia64”)
S/390 (”s390”)
64-bitars PC (”amd64”)
ARM EABI (”armel”)
Utöver stödet till de officiella arkitekturerna introducerar Debian GNU/Linux squeeze porteringen GNU/kFreeBSD (”kfreebsd-amd64” och ”kfreebsd-i386”) som en förhandsvisning av tekniken. Dessa porteringar är de första som inkluderas i en Debianutgåva som inte är baserad på Linuxkärnan utan istället använder FreeBSD-kärnan med GNU användarutrymme. De som använder dessa versioner ska dock vara på det klara med att kvaliteten på dessa porteringar fortfarande är lägre än den oerhört höga kvalitén på Linuxporteringen och att vissa avancerade skrivbordsfunktioner inte har stöd ännu. Hur som helst är dock stödet för vanlig servermjukvara starkt och utökar funktionerna från Linuxbaserade Debianversione med de unika funktionerna som är kända från BSD-världen. Detta är första gången som en Linuxdistribution har utökats att också tillåta en icke Linuxbaserad kärna.
Du kan läsa mer om porteringsstatus och porteringsspecifik information för din arkitektur på Debians webbsidor för porteringar.
Den nya utgåvan av Debian kommer med ännu fler programvaror än dess föregångare lenny; distributionen inkluderar över 10352 nya paket och innehåller totalt 29050 paket. Större delen av programvaran i distributionen har uppdaterats: över 15436 programvarupaket (det är 67% av alla paket i lenny). Ett stort antal paket (över 4238, 18 % av paketen i lenny) har av olika anledningar tagits bort från distributionen. Du kommer inte att se några uppdateringar för dessa paket och de kommer att markeras som "föråldrade" i din pakethanterare.
I den här utgåvan av Debian GNU/Linux uppdateras X.Org från 7.3 till 7.5.
Debian GNU/Linux skickar än en gång med flera olika skrivbordsprogram och -miljöer. Bland annat inkluderas skrivbordsmiljön Gnome 2.30[1], KDE 4.4.5, Xfce 4.6.2, och LXDE 0.5.0. Produktivitetsprogrammen har även uppgraderats, inklusive kontorssviterna OpenOffice.org 3.2.1 och KOffice 2.2.1 liksom GNUcash 2.2.9, GNUmeric 1.10.8 och Abiword 2.8.2.
Uppdateringar av andra skrivbordsprogram inkluderar uppgradering till
Evolution 2.30.3 och
Pidgin
2.7.3. Mozilla-sviten har
även uppdaterats: iceweasel
(version 3.5.13) är webbläsaren
Firefox
utan varumärkesanknytning och icedove
(version 3.0.7) är e-postklienten
Thunderbird
utan varumärkesanknytning.
Den här utgåvan inkluderar även, bland annat, följande programvaruuppdateringar:
Den officiella Debian GNU/Linux-distributionen levereras på 4 till 5
binär-DVD-skivor
eller 28 till 32
binär-CD-skivor
(beroende på arkitektur) och 4 källkods-DVD-skivor eller
28 källkods-CD-skivor. Dessutom finns en
multiarkitektur DVD-skiva med delar
av arkitekturerna amd64 och i386 och
deras källkod. Debian GNU/Linux levereras också som en
Blue-ray-avbildning, även
denna för arkitekturerna amd64 och
i386 med tillhörande källkod.
Debian stödjer fortfarande Linux Standard Base (LSB) version 3.2.
Vissa drivrutiner i Linuxkärnan innehåll förr icke-fri inbäddad
mjukvara. Från och med squeeze har dessa flyttats till separata paket
i icke-fri-sektionen i arkivet, exempelvis firmware-linux. Om sådana paket installeras
kommer den inbäddade mjukvaran läsas in automatiskt när den behövs.
aptitude är det rekomenderade programmet för interaktiv
pakethantering i kommandoradsläge. För ickeinteraktivt
kommandoradsgränssnitt för pakethantering rekomenderas att använda
apt-get. apt-get är också det
rekomenderade sättet att uppdatera mellan huvudutgåvor. Om du fortfarande
använder dselect bör du byta till aptitude som gränssnitt för pakethantering.
För squeeze installerar APT automatiskt rekommenderade paket som
standard[2]. Detta kan ändras genom att lägga till följande rad i
/etc/apt/apt.conf:
APT::Install-Recommends "false";
En viktig förbättring i uppstartssystemet för Debian GNU/Linux är introduktionen av beroendebaserad sekvensering och parallelluppstart. Denna funktion är aktiv som standard i nya installationer och kommer, om möjligt, att aktiveras för uppgraderingar från lenny.
Funktionen är aktiverad genom att använda sysv-rc i paketet insserv för att sortera init.d-skript baserat på
deras uttryckliga beroenden[3]. Det har blivit möjligt genom en outtröttlig insats för att
anpassa alla uppstarts-skript i paketen i dsitributionen liksom förändringar
i uppstartssystemet som sådant.
Med beroendebaserad uppstartssekvens är det nu möjligt att köra uppstartsskript parallellt vilket kan, under de flesta omständigheterna, snabba på uppstartsprocessen. Denna funktion är aktiverad som standard i nya system och om möjligt vid uppgraderingar. För att avaktivera det ange
CONCURRENCY=none
i /etc/default/rcS. För mer information om denna
funktion se uppgifterna i
/usr/share/doc/insserv/README.Debian.
I den här utgåvan har inställningarna för tangentbordets gjorts enhetliga så
att både konsol och Xorg-servern använder samma
inställningar. Tangentbordsinställningarna är numera placerade i
inställningsfilen /etc/default/keyboard som skriver
över tangentbordsinställningar som är definierade i Xorgs inställningsfil.
Paketet console-setup hanterar nu
tangentbordet för båda miljöerna liksom inställningar för teckensnitt för
konsollen. Du kan ändra tangentbordsupplägg och relaterade inställningar
genom att köra dpkg-reconfigure keyboard-configuration
eller genom att manuellt redigera inställningsfilen
/etc/default/keyboard.
Koden för att ställa in grafikläge för de flesta skrivbordstillämpade chippen (från Intel ATI/AMD och Nvidia) har flyttats från respektive Xorg-drivrutin till Linuxkärnan. Detta ger ett antal fördelar, exempelvis:
Mer pålitligt vänteläge och återställning från vänteläge
Möjlighet att använda grafiska enheter utan X
Snabbare byte av VT
Rent textläge för konsollen
Mer information finns i Avsnitt 4.6, ”Ändringar i grafikstacken” och i Debians Wiki.
Denna Debianutgåva levereras med flera alternativ för att implementera
klientbaserad autentisering med hjälp av LDAP. Används paketen libnss-ldap och libpam-ldap ska en uppgradering till libnss-ldapd och libpam-ldapd övervägas.
Dessa nya paket delegerar LDAP-frågor till en central opriviligerad tjänst (nslcd) som tillhandahåller separation mellan processen som använder LDAP-information och tjänsten som utför LDAP-frågor. Detta förenklar hanteringen av säkra LDAP-anslutningar, LDAP-autentiserings-information och tillhandahåller en enkel funkion för att utföra överflyttning av anslutningen vid fel, felsökning och undviker att de flesta andra applikationer ska behöva läsa in LDAP och andra bibliotek.
Uppgradering till libnss-ldapd och
libpam-ldapd ska vara enkelt då
existerande inställningar kommer att användas. Endast för avancerade
inställningar kan manuella förändringar krävas.
Dessa paket har dock inte stöd för nästlade grupper och stöder bara byte av lösenord med hjälp av operationen LDAP password modify EXOP.
Alla förändringar i färdiga utgåvor (stabil samt gammal stabil), genomgår en
noggrann testperiod innan förändringen upptas i arkivet. Varje sådan
uppdatering av stabil (eller gammal stabil) utgåva kallas för en
punktutgåva. Dessa punktutgåvor sker genom mekanismen
proposed-updates.
Paket kan hamna i proposed-updates på två sätt. För det
första kommer säkerhetsuppdateringar till paket via security.debian.org
hamna automatiskt i proposed-updates. För det andra kan
Debian GNU/Linux-utvecklare lägga till paket direkt till
proposed-updates, de läggs sedan in i arkivet efter
kontroll. Den aktuella listan med paket kan hittas på http://ftp-master.debian.org/proposed-updates.html.
Om du vill hjälpa till och prova uppdateringar av paket innan de formellt
läggs till i en punktutgåva kan du göra detta genom att lägga till
proposed-updates-sektionen i din
sources.list:
deb http://mirrors.kernel.org/debian squeeze-proposed-updates main contrib deb-src http://mirrors.kernel.org/debian squeeze-proposed-updates main contrib
Nästa gång du kör apt-get update kommer systemet att
känna av paketen i proposed-updates-sektionen och
överväga att installera dessa när den letar efter uppgraderingar.
Detta är inte någon helt ny funktion i Debian men en funktion som tidigare inte talats så högt om.
Vissa paket från proposed-updates kan också bli
tillgängliga via squeeze-updates-mekanismen. Denna
väg kommer att användas för uppdateringar som många användare skulle vilja
installera på sina system före nästa punktutgåva, exempelvis uppdateringar
till antivirusprogram och data för tidszoner. Alla paket från
squeeze-updates kommer att inkluderas i
punktutgåvor.
Obsevera att detta ersätter funktionaliteten från arkivet volatile.debian.org.
För att kunna använda paket från squeeze-updates
kan du lägga till en rad i din sources.list:
deb http://mirrors.kernel.org/debian squeeze-updates main contrib deb-src http://mirrors.kernel.org/debian squeeze-updates main contrib
Nästa gång du kör apt-get update kommer systemet att
känna av paketen i squeeze-updates-sektionen och
överväga att installera dessa när den letar efter uppgraderingar.
När ett nytt paket blir tillgängligt via
squeeze-updates kommer detta att meddelas via
sändlistan
debian-stable-announce.
Tjänsten backports.org har integrerats i Debians infrastruktur och är nu en officiell Debian tjänst, tillgänglig från backports.debian.org.
I och med squeeze har Debian officiellt stöd för körklara system för arkitekturerna amd64 och i386.
A Debian Live system is a Debian system that can be booted directly from
removable media (CD-ROMs, DVDs, USB keys) or from another computer over the
network without the need of installation. The images are produced by a tool
named live-build, which can easily
be used to create custom live images. More information about the Debian Live
project can be found at http://live.debian.net/.
Debian GNU/Linux 6.0 är den första GNU/Linux-distributionen någonsin som
tillhandahåller brett stöd för magnetisk resonanstomografi (MRI) baserad på
neuroradiologisk forskning. Den levereras med uppdaterad mjukvara för
strukturell bildanalys (ex. ants),
diffusion imaging och traktografi (ex. mrtrix), stimulusleverans (ex. psychopy), MRI-sekvens-utveckling
(ex. odin), liksom ett antal
flexibla dataprocess- och analyssviter (ex. nipype). Dessutom har denna utgåva inbyggt stöd
för alla stora neuroradiologiska dataformat. Läs mer på projektsidorna
Debian
Science och Debian Med för en
uttömmande lista över mjukvara som följer med och på NeuroDebians webbplats för ytterligare
information.
[1] Med vissa moduler från Gnome 2.32.
[2] Denna förändring innebär att diskkravet för funktioner som väljs i debians installerare har ökat också. För mer information läs kapitlet ”Nödvändig diskplats för funktioner” i installationsguiden.
[3] Dessa beroenden är beskrivna med huvudformatet som specificerats i Linux Standard Base (LSB)