Innehållsförteckning
Wikin har närmare information om detta ämne.
Denna utgåva lägger till officiellt stöd för ARM EABI (armel).
Följande arkitekturer stöds officiellt av Debian GNU/Linux lenny:
Intel x86 (”i386”)
Alpha (”alpha”)
SPARC (”sparc”)
PowerPC (”powerpc”)
ARM (”arm”)
MIPS (”mips” (rak byteordning) och ”mipsel” (omvänd byteordning))
Intel Itanium (”ia64”)
HP PA-RISC (”hppa”)
S/390 (”s390”)
AMD64 (”amd64”)
ARM EABI (”armel”)
Du kan läsa mer om porteringsstatus och porteringsspecifik information för din arkitektur på Debians webbsidor för porteringar.
Den nya utgåvan av Debian kommer med ännu fler programvaror än dess föregångare etch; distributionen inkluderar över 7700 nya paket och innehåller totalt 23200 paket. Större delen av programvaran i distributionen har uppdaterats: över 13400 programvarupaket (det är 72% av alla paket i etch). Ett stort antal paket (över 3100, 17 % av paketen i etch) har av olika anledningar tagits bort från distributionen. Du kommer inte att se några uppdateringar för dessa paket och de kommer att markeras som "föråldrade" i din pakethanterare.
I den här utgåvan av Debian GNU/Linux uppdateras X.Org från 7.1 till 7.3.
Debian GNU/Linux skickar än en gång med flera olika skrivbordsprogram och -miljöer. Bland annat inkluderas skrivbordsmiljön Gnome 2.22[1], KDE 3.5.10, Xfce 4.4.2 och LXDE 0.3.2.1+svn20080509. Produktivitetsprogrammen har även uppgraderats, inklusive kontorssviterna OpenOffice.org 2.4.1 och KOffice 1.6.3 såväl som GNUcash 2.2.6, GNUmeric 1.8.3 och Abiword 2.6.4.
Uppdateringar av andra skrivbordsprogram inkluderar uppgradering till
Evolution 2.22.3 och
Pidgin 2.4.3 (tidigare under
namnet
Gaim).
Mozilla-sviten har även
uppdaterats: iceweasel
(version 3.0.6) är webbläsaren
Firefox
utan varumärkesanknytning och icedove
(version 2.0.0.19) är e-postklienten
Thunderbird
utan varumärkesanknytning.
Den här utgåvan inkluderar även, bland annat, följande programvaruuppdateringar:
Den officiella Debian GNU/Linux-distributionen levereras på 4 till 5
binär-dvd-skivor
eller 28 till 32
binär-cd-skivor
(beroende på arkitektur) och 4 källkods-dvd-skivor eller
28 källkods-cd-skivor. Dessutom finns en
multiarkitektur dvd-skiva med delar
av arkitekturerna amd64 och i386 och
deras källkod. För första gången levereras Debian GNU/Linux som en
Blu-ray-avbildning, även
denna för arkitekturerna amd64 och
i386 med tillhörande källkod.
Debian stödjer numera Linux Standards Base (LSB) version 3.2. Debian 4.0 hade stöd för version 3.1.
aptitude är det rekomenderade programmet för
pakethantering i kommandoradsläge. Aptitude stödjer de
flesta kommandorradsflaggor från apt-get och har visat
sig vara bättre på beroendelösning. Om du fortfarande använder
dselect bör du byta till aptitude som gränssnitt för pakethantering.
För lenny har en avancerad konfliktlösningsmekanism implementerats i aptitude som kommer att försöka hitta den bästa lösningen om en konflikt uppstår på grund av beroenden mellan paket.
Alla förändringar i färdiga utgåvor (stabil samt gammal stabil), genomgår en
noggrann testperiod innan förändringen upptas i arkivet. Varje sådan
uppdatering av stabil (eller gammal stabil) utgåva kallas för en
punktutgåva. Dessa punktutgåvor sker genom mekanismen
proposed-updates.
Paket kan hamna i proposed-updates på två
sätt. Säkerhetsuppdateringar till paket via security.debian.org hamnar
automatiskt i proposed-updates. För det andra kan
Debian GNU/Linux-utvecklare lägga till paket direkt till
proposed-updates. Den aktuella listan med paket kan
hittas på http://ftp-master.debian.org/proposed-updates.html.
Om du vill hjälpa till och prova uppdateringar av paket innan de formellt
läggs till i en punktutgåva kan du göra detta genom att lägga till
proposed-updates-avdelningen i din
sources.list:
deb http://mirrors.kernel.org/debian lenny-proposed-updates main contrib deb-src http://mirrors.kernel.org/debian lenny-proposed-updates main contrib
Nästa gång du kör aptitude update kommer systemet att
känna av paketen i proposed-updates-avdelningen och
överväga att installera dessa när den letar efter uppgraderingar.
Detta är inte någon helt ny funktion i Debian men en funktion som tidigare inte talats så högt om.
Det har skett ett antal ändringar i distributionen som nya installationer av lenny har nytta av men som inte automatiskt kan tillämpas på uppgraderingar från etch. Det här avsnittet ger en överblick för de mest relevanta ändringarna.
Paketen som behövs för SELinux-stödet har höjts till prioriteten standard. Det betyder att de kommer att installeras som standard under nya installationer. För befintliga system kan du installera SELinux genom att köra:
# aptitude install selinux-basics
Observera att SELinux-stödet inte är aktiverat som standard. Information om hur man konfigurerar och aktiverar SELinux kan hittas på Debians wiki.
Standard syslog-demon för lenny är rsyslog istället för syslogd
och klogd. rsyslog är nästan helt kompatibel med syslogd
och kan användas utan större besvär. Om du har särskilda loggregler ska du
migrera dessa till den nya inställningsfilen
/etc/rsyslog.conf.
Användare som uppgraderar från etch måste installera rsyslog och ta bort sysklogd manuellt. Standard syslog-demon byts
inte ut automatiskt vid uppgradering till lenny.
Ett antal ytterligare applikationer kommer att ställas in att använda UTF-8 som standard eller har bättre UTF-8-stöd än tidigare. Läs mer på http://wiki.debian.org/UTF8BrokenApps om applikationer som fortfarande har svårt att hantera UTF-8.
Starting from Lenny, /etc/debian_version will indicate
the revision number of the debian release (5.0, then 5.0.1, etc.)
This also means that you should not expect this file to be constant throught the release lifetime.
Debians wiki har ytterligare infotmation om förändringar mellan etch och lenny.
I och med lenny har Debian officiellt stöd för det körklara system för arkitekturerna amd64 och i386.
Ett körklart Debian-system kan startas direkt från ett flyttbart media
(cd-skivor, dvd-skivor eller usb-minne) eller från en annan dator över
nätverket utan att systemet måste installeras. Avbildningarna skapas av ett
verktyg som kallas live-helper som
gör det enkelt att skapa anpassade körklara system. Mer infomration om
Debian Live-projektet finns på http://debian-live.alioth.debian.org/.
Debian GNU/Linux 5.0 levereras med kärnversionen 2.6.26 för alla arkitekturer.
Det har skett stora ändringar både i själva kärnan och i paketeringen av kärnan för Debian. Några av dessa ändringar gör uppgraderingsprocessen komplicerad och kan möjligen resultera i problem vid omstart av systemet efter uppgraderingen till lenny. Det här avsnittet ger en överblick för de viktigaste ändringarna, möjliga problem och information om hur man kommer runt dessa problem inkluderas i senare kapitel.
Some drivers load binary firmware into the device they are supporting at run time. While this firmware was included in the stock kernel in previous releases, it has now be separately packaged in the non-free section. If you want to continue to use these devices after reboot, make sure the required firmware is present on the installed system. See section 6.4 of the Installation Manual for details.
Debian GNU/Linux 5.0 tillhandahåller kärnavbildningar för OpenVZ en virtualiseringslösning utöver Linux-VServer som introducerades i etch. OpenVZ erbjuder stöd för migrering i körande system till priset av lite extra overhead.
I tidigare utgåvor fanns en speciell kärnvariant (-k7)
för 32-bitars AMD Athlon/Duron/Sempron-processorer. Denna kärntyp har nu
blivit ersatt av en gemensam variant, -686 som tar hand
om alla AMD/Intel/ViA-processorer av 686-variant.
Där det är möjligt har övergångspaket med korrekta beroende för de nya paketen placerats istället för de gamla.
Lenny innehåller de verktyg som behövs för att bygga Embedian, vilket möjliggör för Debian att skapa paket som är nedbantade för att passa inbäddade ARM-system.
Utgåvan Emdebian 1.0 innehåller i sig självt på förhand skapade ARM-paket som räcker för att skapa rotfilsystem som kan anpassas för specifika maskiner och maskintyper. Kärnor och kärnmoduler måste tillhandahållas separat. Stöd för armel och i386 håller på att utvecklas. Läs mer på webplatsen för Emdebian.
Netbookdatorer, som Eee PC från Asus, stöds numera av Debian. Läs mer om
paketet eeepc-acpi-scripts för Eee
PC. Dessutom har Debian stöd för Lightweight X11 Desktop Environment,
lxde, som är särskilt anpassat för
netbookdatorer och datorer med låg prestanda.