Kommentarer till utgåvan Debian GNU/Linux 6.0 (squeeze), 32-bit PC ━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━ The Debian Documentation Project (http://www.debian.org/doc/) Detta dokument är fri mjukvara; du kan vidaredistribuera det och/     eller modifiera det i enlighet med villkoren i Free Software Foundations GNU General Public License version 2. Detta program är distrbuerat med förhoppning att det ska vara     användbart men HELT UTAN GARANTIER; inte ens underförstådd garanti om SÄLJBARHET eller att PASSA ETT SÄRSKILT SYFTE. Läs mer i GNU General Public License för djupare deltajer. Du borde ha fått en kopia av GNU General Public License     tillsammans med det här programmet; om inte, skriv till Free Software Foundation, Inc., 51 Franklin Street. Fifth Floor, Boston, MA, 02110-1301 USA. Licenstexten kan också hämtas på http://www.gnu.org/licenses/     gpl-2.0.html (http://www.gnu.org/licenses/gpl-2.0.html) och /usr/ share/common-licenses/GPL-2 på Debian GNU/Linux. 2010-11-12 ━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━ Innehållsförteckning 1. Introduktion 1.1. Rapportera fel i det här dokumentet 1.2. Bidra med uppgraderingsrapporter 1.3. Källor för det här dokumentet 2. Vad är nytt i Debian GNU/Linux 6.0 2.1. Vad är nytt i distributionen? 2.1.1. Inbäddad mjukvara flyttad till icke-fritt-sektionen 2.1.2. Pakethantering 2.1.3. Beroendebaserad uppstart 2.1.4. Enhetliga tangentbordinställningar 2.1.5. Lägesinställningar i kärnan 2.1.6. LDAP-stöd 2.1.7. Proposed-updates-sektionen (föreslagna uppgraderingar) 2.1.8. Sektionen stable-updates (uppdateringar för stabil utgåva) 2.1.9. backports.org/backports.debian.org 2.2. Körklar Debian-avbildning, Debian Live 2.3. Brett stöd för neuroradiologisk forskning 3. Installationssystem 3.1. Vad är nytt i installationssystemet? 3.1.1. Stora ändringar 3.1.2. Automatisk installation 4. Problemområden att känna till för utgåvan squeeze 4.1. Potentiella problem 4.1.1. Migrering av diskdrivrutiner från IDE- till PATA-systemet 4.1.2. Förändrat metadataformat för mdadm kräver ny Grub 4.1.3. pam_userdb.so trasig med nyare libdb 4.1.4. Eventuella problem med omdirigering av /bin/sh 4.1.5. Ändringar till kärnans policy för resurskonflikter 4.2. LDAP-stöd 4.3. tjänsten sieve flyttar till sin IANA-tilldelade port 4.4. KDE skrivbordet 4.4.1. Uppgradera från KDE 3 4.4.2. Nya KDE-metapaket 4.5. Stöd och ändringar i Gnome-skrivbordet 4.5.1. GDM 2.20 och 2.30 4.5.2. Enheter och andra administrativa rättigheter 4.5.3. Interaktionen mellan network-manager och ifupdown 4.6. Ändringar i grafikstacken 4.6.1. Föråldrade Xorg-drivrutiner 4.6.2. Inställningar av kärnläge 4.6.3. Byte av inmatningsenhet under drift 4.6.4. ”zapping” X-servern 5. Mer information om Debian GNU/Linux 5.1. Ytterligare läsning 5.2. Få hjälp 5.2.1. Sändlistor 5.2.2. Internet Relay Chat 5.3. Rapportera fel 5.4. Att bidra till Debian A. Hantera ditt lenny-system före uppgraderingen A.1. Uppgradering av ditt lenny-system A.2. Kontrollera dina källistor A.3. Uppgradera äldre lokalinställningar till UTF-8 B. Bidrag till Kommentarer till utgåvan Index Gloslista Kapitel 1. Introduktion Detta dokument upplyser användarna av Debian GNU/     Linux-distributionen om större förändringar i version 6.0 (kodnamn squeeze). Dokumentet kommer att förklara hur man på ett säkert sätt     uppgraderar från utgåvan 5.0 (kodnamn lenny) till den aktuella utgåvan och informerar om kända potentiella problem som kan uppstå i den processen. Du kan få tag på senaste versionen av detta dokument på http:// www.debian.org/releases/squeeze/releasenotes (http://     www.debian.org/releases/squeeze/releasenotes) . Du kan säkerställa att du läser den senaste versionen av dokumentet genom jämföra datumen på första sidan. Observera     Observera att det är omöjligt att lista alla kända problem och därför har ett urval gjorts baserat på en kombination av den allmänna förekomsten och problemets inverkan. Observera att vi endast ger stöd för och dokumenterar uppgraderingen från den tidigare utgåvan av Debian (i det här     fallet, uppgradering från 5.0). Om du behöver uppgradera från äldre utgåvor föreslår vi att du läser tidigare versioner av kommentarerna för utgåvan och uppgraderar till 5.0 först. 1.1. Rapportera fel i det här dokumentet Vi har försökt att testa alla steg i uppgraderingen som beskrivs     i det här dokumentet, vi har också försökt förutse alla möjliga problem som kan inträffa för våra användare. Hur som helst, om du tror att du hittat ett fel (information som inte är rätt eller information som saknas) i detta dokument, vänligen lämna en felrapport i felrapporteringssystemet (http:// bugs.debian.org/) mot paketet release-notes. Du bör först     kontrollera de existerande felrapporterna (http://bugs.debian.org /release-notes) för att säkerställa att det inte redan har hittats och blivit rapporterat. Kan du bidra med ytterligare information för dokumentet i en felrapport är du välkommen att göra så. Vi uppskattar, och uppmuntrar, rapporter med lagningar till     dokumentets källor. Du kan hitta mer information som bekriver hur du får tillgång till källan för detta dokuement på Avsnitt 1.3, ”Källor för det här dokumentet”. 1.2. Bidra med uppgraderingsrapporter Vi välkomnar all information från användare som relaterar till uppgraderingar från lenny till squeeze. Om du vill ge oss     information kan du skicka in den genom en felrapport via felrapporteringssystemet (http://bugs.debian.org/) mot paketet upgrade-reports med dina erfarenheter. Vi önskar att du komprimerar eventuella bilagor som inkluderats (med gzip).     Inkludera följande information när du skickar in din uppgraderingsrapport: ● Statusen för paketdatabasen före och efter uppgraderingen: dpkgs statusdatabas finns tillgänglig i /var/lib/dpkg/status och apts statusinformation för paket finns i /var/lib/apt/ extended_states. Du borde göra en säkerhetskopia före uppgraderingen vilket beskrivs på ??? men du kan också hitta     säkerhetskopia av /var/lib/dpkg/status i /var/backups. ● Sessionsloggar från script, läs mer om detta i ???. ● Dina apt-loggar, tillgängliga i /var/log/apt/term.log eller dina aptitude-loggar, tillgängliga i /var/log/aptitude. Notera     Du bör ta dig tid att granska och ta bort eventuellt känslig och/ eller konfidentiell information från loggfilerna innan de inkluderas i en felrapport eftersom informationen kommer att publiceras i en publik databas. 1.3. Källor för det här dokumentet Källan till detta dokument är formaterat med DocBook XML. HTML-versionen skapas med docbook-xsl och xsltproc. PDF-versionen skapas med dblatex eller xmlroff. Källor för Kommentarer till utgåvan finns tillgängliga i SVN-förrådet för Debian     Documentation Project. Du kan använda webbgränssnittet (http:// svn.debian.org/viewsvn/ddp/manuals/trunk/release-notes/) för att komma åt dess filer individuellt via webben och se ändringar i dem. För mer information om hur man kommer åt SVN-förrådet läs SVN-sidorna för Debian Documentation Project (http:// www.debian.org/doc/cvs) . Kapitel 2. Vad är nytt i Debian GNU/Linux 6.0     Wikin (http://wiki.debian.org/NewInSqueeze) har mer information om detta ämne. Denna utgåva avslutar stödet för arkitekturerna HP PA-RISC     (”hppa”) (http://lists.debian.org/debian-devel-announce/2010/09/ msg00008.html) , Alpha (”alpha”) och ARM (”arm”).     Följande arkitekturer stöds officiellt av Debian GNU/Linux squeeze: ● 32-bitars PC (”i386”) ● SPARC (”sparc”) ● PowerPC (”powerpc”) ● MIPS (”mips” (rak byteordning) och ”mipsel” (omvänd     byteordning)) ● Intel Itanium (”ia64”) ● S/390 (”s390”) ● 64-bitars PC (”amd64”) ● ARM EABI (”armel”) Utöver stödet till de officiella arkitekturerna introducerar Debian GNU/Linux squeeze porteringen GNU/kFreeBSD (”kfreebsd-amd64” och ”kfreebsd-i386”) som en förhandsvisning av tekniken. Dessa porteringar är de första som inkluderas i en Debianutgåva som inte är baserad på Linuxkärnan utan istället använder FreeBSD-kärnan med GNU användarutrymme. De som använder dessa versioner ska dock vara på det klara med att kvaliteten på     dessa porteringar fortfarande är lägre än den oerhört höga kvalitén på Linuxporteringen och att vissa avancerade skrivbordsfunktioner inte har stöd ännu. Hur som helst är dock stödet för vanlig servermjukvara starkt och utökar funktionerna från Linuxbaserade Debianversione med de unika funktionerna som är kända från BSD-världen. Detta är första gången som en Linuxdistribution har utökats att också tillåta en icke Linuxbaserad kärna. Du kan läsa mer om porteringsstatus och porteringsspecifik     information för din arkitektur på Debians webbsidor för porteringar (http://www.debian.org/ports/) . 2.1. Vad är nytt i distributionen? Den nya utgåvan av Debian kommer med ännu fler programvaror än dess föregångare lenny; distributionen inkluderar över 10352 nya paket och innehåller totalt 29050 paket. Större delen av programvaran i distributionen har uppdaterats: över 15436     programvarupaket (det är 67% av alla paket i lenny). Ett stort antal paket (över 4238, 18 % av paketen i lenny) har av olika anledningar tagits bort från distributionen. Du kommer inte att se några uppdateringar för dessa paket och de kommer att markeras som "föråldrade" i din pakethanterare.     I den här utgåvan av Debian GNU/Linux uppdateras X.Org från 7.3 till 7.5. Debian GNU/Linux skickar än en gång med flera olika skrivbordsprogram och -miljöer. Bland annat inkluderas     skrivbordsmiljön Gnome 2.30^[1], KDE 4.4.5, Xfce 4.6.2, och LXDE 0.5.0. Produktivitetsprogrammen har även uppgraderats, inklusive kontorssviterna OpenOffice.org 3.2.1 och KOffice 2.2.1 liksom GNUcash 2.2.9, GNUmeric 1.10.8 och Abiword 2.8.2. Uppdateringar av andra skrivbordsprogram inkluderar uppgradering till Evolution 2.30.3 och Pidgin 2.7.3. Mozilla-sviten har även     uppdaterats: iceweasel (version 3.5.13) är webbläsaren Firefox utan varumärkesanknytning och icedove (version 3.0.7) är e-postklienten Thunderbird utan varumärkesanknytning.     Den här utgåvan inkluderar även, bland annat, följande programvaruuppdateringar: ┌───────────────────────────────┬──────────────┬────────────────┐ │ Paket │Version i 5.0 │ Version i 6.0 │ │ │ (lenny) │ (squeeze) │ ├───────────────────────────────┼──────────────┼────────────────┤ │Apache │2.2.9 │2.2.16 │ ├───────────────────────────────┼──────────────┼────────────────┤ │BIND DNS Server │9.6.0 │9.7.1 │ ├───────────────────────────────┼──────────────┼────────────────┤ │Cherokee webbserver │0.7.2 │1.0.8 │ ├───────────────────────────────┼──────────────┼────────────────┤ │Courier MTA │0.60.0 │0.63.0 │ ├───────────────────────────────┼──────────────┼────────────────┤ │Dia │0.96.1 │0.97.1 │ ├───────────────────────────────┼──────────────┼────────────────┤ │Ekiga VoIP Client │2.0.12 │3.2.7 │ ├───────────────────────────────┼──────────────┼────────────────┤ │Exim default email server │4.69 │4.72 │ ├───────────────────────────────┼──────────────┼────────────────┤ │GNU Compiler Collection som │4.3.2 │4.4.5 │ │standardkompilator │ │ │ ├───────────────────────────────┼──────────────┼────────────────┤ │GIMP │2.4.7 │2.6.10 │ ├───────────────────────────────┼──────────────┼────────────────┤     │Biblioteket GNU C │2.7 │2.11.2 │ ├───────────────────────────────┼──────────────┼────────────────┤ │lighttpd │1.4.19 │1.4.28 │ ├───────────────────────────────┼──────────────┼────────────────┤ │maradns │1.3.07.09 │1.4.03 │ ├───────────────────────────────┼──────────────┼────────────────┤ │MySQL │5.0.51a │5.1.49 │ ├───────────────────────────────┼──────────────┼────────────────┤ │OpenLDAP │2.4.11 │2.4.23 │ ├───────────────────────────────┼──────────────┼────────────────┤ │OpenSSH │5.1p1 │5.5p1 │ ├───────────────────────────────┼──────────────┼────────────────┤ │PHP │5.2.6 │5.3.2 │ ├───────────────────────────────┼──────────────┼────────────────┤ │Postfix MTA │2.5.5 │2.7.1 │ ├───────────────────────────────┼──────────────┼────────────────┤ │PostgreSQL │8.3.5 │8.4.5 │ ├───────────────────────────────┼──────────────┼────────────────┤ │Python │2.5.2 │2.6.6 │ ├───────────────────────────────┼──────────────┼────────────────┤ │Samba │3.2.5 │3.5.5 │ ├───────────────────────────────┼──────────────┼────────────────┤ │Tomcat │5.5.26 │6.0.28 │ └───────────────────────────────┴──────────────┴────────────────┘ Den officiella Debian GNU/Linux-distributionen levereras på 4 till 5 binär-DVD-skivor eller 28 till 32 binär-CD-skivor (beroende på arkitektur) och 4 källkods-DVD-skivor eller 28     källkods-CD-skivor. Dessutom finns en multiarkitektur DVD-skiva med delar av arkitekturerna amd64 och i386 och deras källkod. Debian GNU/Linux levereras också som en Blue-ray-avbildning, även denna för arkitekturerna amd64 och i386 med tillhörande källkod.     Debian stödjer fortfarande Linux Standard Base (LSB) version 3.2. 2.1.1. Inbäddad mjukvara flyttad till icke-fritt-sektionen Vissa drivrutiner i Linuxkärnan innehåll förr icke-fri inbäddad mjukvara. Från och med squeeze har dessa flyttats till separata     paket i icke-fri-sektionen i arkivet, exempelvis firmware-linux. Om sådana paket installeras kommer den inbäddade mjukvaran läsas in automatiskt när den behövs. 2.1.2. Pakethantering aptitude är det rekomenderade programmet för interaktiv pakethantering i kommandoradsläge. För ickeinteraktivt     kommandoradsgränssnitt för pakethantering rekomenderas att använda apt-get. apt-get är också det rekomenderade sättet att uppdatera mellan huvudutgåvor. Om du fortfarande använder dselect bör du byta till aptitude som gränssnitt för pakethantering. För squeeze installerar APT automatiskt rekommenderade paket som standard^[2]. Detta kan ändras genom att lägga till följande rad     i /etc/apt/apt.conf: APT::Install-Recommends "false"; 2.1.3. Beroendebaserad uppstart En viktig förbättring i uppstartssystemet för Debian GNU/Linux är introduktionen av beroendebaserad sekvensering och     parallelluppstart. Denna funktion är aktiv som standard i nya installationer och kommer, om möjligt, att aktiveras för uppgraderingar från lenny. Funktionen är aktiverad genom att använda sysv-rc i paketet insserv för att sortera init.d-skript baserat på deras     uttryckliga beroenden^[3]. Det har blivit möjligt genom en outtröttlig insats för att anpassa alla uppstarts-skript i paketen i dsitributionen liksom förändringar i uppstartssystemet som sådant. Med beroendebaserad uppstartssekvens är det nu möjligt att köra uppstartsskript parallellt vilket kan, under de flesta omständigheterna, snabba på uppstartsprocessen. Denna funktion är aktiverad som standard i nya system och om möjligt vid     uppgraderingar. För att avaktivera det ange CONCURRENCY=none i /etc/default/rcS. För mer information om denna funktion se uppgifterna i /usr/share/doc/insserv/README.Debian. 2.1.4. Enhetliga tangentbordinställningar I den här utgåvan har inställningarna för tangentbordets gjorts enhetliga så att både konsol och Xorg-servern använder samma     inställningar. Tangentbordsinställningarna är numera placerade i inställningsfilen /etc/default/keyboard som skriver över tangentbordsinställningar som är definierade i Xorgs inställningsfil. Paketet console-setup hanterar nu tangentbordet för båda miljöerna liksom inställningar för teckensnitt för konsollen. Du     kan ändra tangentbordsupplägg och relaterade inställningar genom att köra dpkg-reconfigure keyboard-configuration eller genom att manuellt redigera inställningsfilen /etc/default/keyboard. 2.1.5. Lägesinställningar i kärnan Koden för att ställa in grafikläge för de flesta skrivbordstillämpade chippen (från Intel ATI/AMD och Nvidia) har flyttats från respektive Xorg-drivrutin till Linuxkärnan. Detta ger ett antal fördelar, exempelvis:     ● Mer pålitligt vänteläge och återställning från vänteläge ● Möjlighet att använda grafiska enheter utan X ● Snabbare byte av VT ● Rent textläge för konsollen     Mer information finns i Avsnitt 4.6, ”Ändringar i grafikstacken” och i Debians Wiki (http://wiki.debian.org/KernelModesetting) . 2.1.6. LDAP-stöd     Denna Debianutgåva levereras med flera alternativ för att     implementera klientbaserad autentisering med hjälp av LDAP. Används paketen libnss-ldap och libpam-ldap ska en uppgradering till libnss-ldapd och libpam-ldapd övervägas. Dessa nya paket delegerar LDAP-frågor till en central opriviligerad tjänst (nslcd) som tillhandahåller separation mellan processen som använder LDAP-information och tjänsten som     utför LDAP-frågor. Detta förenklar hanteringen av säkra LDAP-anslutningar, LDAP-autentiserings-information och tillhandahåller en enkel funkion för att utföra överflyttning av anslutningen vid fel, felsökning och undviker att de flesta andra applikationer ska behöva läsa in LDAP och andra bibliotek. Uppgradering till libnss-ldapd och libpam-ldapd ska vara enkelt     då existerande inställningar kommer att användas. Endast för avancerade inställningar kan manuella förändringar krävas. Dessa paket har dock inte stöd för nästlade grupper och stöder     bara byte av lösenord med hjälp av operationen LDAP password modify EXOP. 2.1.7. Proposed-updates-sektionen (föreslagna uppgraderingar) Alla förändringar i färdiga utgåvor (stabil samt gammal stabil), genomgår en noggrann testperiod innan förändringen upptas i     arkivet. Varje sådan uppdatering av stabil (eller gammal stabil) utgåva kallas för en punktutgåva. Dessa punktutgåvor sker genom mekanismen proposed-updates. Paket kan hamna i proposed-updates på två sätt. För det första kommer säkerhetsuppdateringar till paket via security.debian.org hamna automatiskt i proposed-updates. För det andra kan Debian     GNU/Linux-utvecklare lägga till paket direkt till proposed-updates, de läggs sedan in i arkivet efter kontroll. Den aktuella listan med paket kan hittas på http:// ftp-master.debian.org/proposed-updates.html (http:// ftp-master.debian.org/proposed-updates.html) . Om du vill hjälpa till och prova uppdateringar av paket innan de     formellt läggs till i en punktutgåva kan du göra detta genom att lägga till proposed-updates-sektionen i din sources.list:     deb http://mirrors.kernel.org/debian squeeze-proposed-updates main contrib deb-src http://mirrors.kernel.org/debian squeeze-proposed-updates main contrib Nästa gång du kör apt-get update kommer systemet att känna av     paketen i proposed-updates-sektionen och överväga att installera dessa när den letar efter uppgraderingar.     Detta är inte någon helt ny funktion i Debian men en funktion som tidigare inte talats så högt om. 2.1.8. Sektionen stable-updates (uppdateringar för stabil utgåva) Vissa paket från proposed-updates kan också bli tillgängliga via squeeze-updates-mekanismen. Denna väg kommer att användas för     uppdateringar som många användare skulle vilja installera på sina system före nästa punktutgåva, exempelvis uppdateringar till antivirusprogram och data för tidszoner. Alla paket från squeeze-updates kommer att inkluderas i punktutgåvor.     Obsevera att detta ersätter funktionaliteten från arkivet volatile.debian.org (http://volatile.debian.org/) .     För att kunna använda paket från squeeze-updates kan du lägga till en rad i din sources.list:     deb http://mirrors.kernel.org/debian squeeze-updates main contrib deb-src http://mirrors.kernel.org/debian squeeze-updates main contrib Nästa gång du kör apt-get update kommer systemet att känna av     paketen i squeeze-updates-sektionen och överväga att installera dessa när den letar efter uppgraderingar. När ett nytt paket blir tillgängligt via squeeze-updates kommer     detta att meddelas via sändlistan debian-stable-announce (http:// lists.debian.org/debian-stable-announce/) . 2.1.9. backports.org/backports.debian.org Tjänsten backports.org har integrerats i Debians infrastruktur     och är nu en officiell Debian tjänst (http://www.debian.org/News/ 2010/20100905) , tillgänglig från backports.debian.org (http:// backports.debian.org/) . 2.2. Körklar Debian-avbildning, Debian Live     I och med squeeze har Debian officiellt stöd för körklara system för arkitekturerna amd64 och i386. A Debian Live system is a Debian system that can be booted directly from removable media (CD-ROMs, DVDs, USB keys) or from another computer over the network without the need of     installation. The images are produced by a tool named live-build, which can easily be used to create custom live images. More information about the Debian Live project can be found at http:// live.debian.net/ (http://live.debian.net/) . 2.3. Brett stöd för neuroradiologisk forskning Debian GNU/Linux 6.0 är den första GNU/Linux-distributionen någonsin som tillhandahåller brett stöd för magnetisk resonanstomografi (MRI) baserad på neuroradiologisk forskning. Den levereras med uppdaterad mjukvara för strukturell bildanalys (ex. ants), diffusion imaging och traktografi (ex. mrtrix), stimulusleverans (ex. psychopy), MRI-sekvens-utveckling (ex. odin     ), liksom ett antal flexibla dataprocess- och analyssviter (ex. nipype). Dessutom har denna utgåva inbyggt stöd för alla stora neuroradiologiska dataformat. Läs mer på projektsidorna Debian Science (http://blends.alioth.debian.org/science/tasks/ neuroscience-cognitive) och Debian Med (debian-med.alioth.debian.org/tasks/imaging) för en uttömmande lista över mjukvara som följer med och på NeuroDebians webbplats (http://neuro.debian.net) för ytterligare information. ━━━━━━━━━━━━━━     ^[1] Med vissa moduler från Gnome 2.32. ^[2] Denna förändring innebär att diskkravet för funktioner som väljs i debians installerare har ökat också. För mer information     läs kapitlet ”Nödvändig diskplats för funktioner” i installationsguiden (http://www.debian.org/releases/stable/ installmanual) .     ^[3] Dessa beroenden är beskrivna med huvudformatet som specificerats i Linux Standard Base (LSB) Kapitel 3. Installationssystem Debian Installer är det officiella installationssystemet för     Debian. Det tillhandahåller en mängd installationsmetoder, vilka som fungerar på ditt system beror på dess arkitektur. Avbilder av installeraren för squeeze kan hittas tillsammans med     installationsguiden på Debians webbplats (http://www.debian.org/ releases/stable/debian-installer/) .     Installationsguiden finns också inkluderad på den första cd-/ dvd-skivan av de officiella cd-/dvd-skivorna:     /doc/install/manual/language/index.html Du kanske även vill läsa igenom erratan (http://www.debian.org/     releases/stable/debian-installer/index#errata) för debian-installer där en lista över kända problem finns. 3.1. Vad är nytt i installationssystemet? Det har skett en hel del utvckling av Debians Installerare sedan     dess första officiella utgivning med Debian GNU/Linux 3.1 (sarge) som resulterat i både förbättrat hårdvarustöd och ett antal nya spännande funktioner. I dessa Kommentarer till utgåvan kommer vi endast att lista de större ändringarna i installeraren. Om du är intresserad av en     översikt över detaljerade ändringar sedan lenny se utgåveinformationen för beta- och RC-utgåvorna i nyhetsarkivet (http://www.debian.org/devel/debian-installer/News/) för Debians Installerare. 3.1.1. Stora ändringar Plattformar vars stöd tagits bort Stöd för arkitekturerna Alpha ("alpha"), ARM ("arm") och HP PA-RISC ("hppa") har tagits bort från installeraren. Arkitekturen "arm" har ersatts av ARM EABI ("armel"). Stöd för kFreeBSD Installeraren kan användas för att installera kFreeBSD- istället för Linuxkärnan och prova teknikförhandsvisningen. För att använda denna funktion måste rätt installationsavbildning (eller CD-/DVD-uppsättning) användas. Uppstartshanteraren GRUB2 standard Uppstartshanteraren som installeras som standard är grub-pc (GRUB 2). Hjälp under installationsprocessen Dialogrutorna som visas under installationsprocessen tillhandahåller nu hjälpinformation. Används inte ännu i alla dialogrutor men funktionen kommer att användas mer i kommande utgåvor. Detta kommer att förbättra användarupplevelsen under installationsprocessen, speciellt för nya användare. Installation av rekomenderade paket Installationssystemet kommer att installera alla rekomenderade paket som standard bortsett från några specifika situationer under processens gång där dessa inställningar ger oönskat resultat. Automatisk installation av hårdvaruspecifika paket Systemet kommer automatiskt att välja hårdvaruspecifika paket för installation när detta är lämpligt. Detta uppnås genom att använda discover-pkginstall från paketet discover. Stöd för installation av tidigare utgåvor Installationssystemet kan också användas för att installera tidigare utgåvor, exempelvis lenny. Förbättrat val av spegel Installationssystemet tillhandahåller bättre stöd för att installera både squeeze så väl som lenny och tidigare utgåvor (genom att använda archive.debian.org)- Utöver detta kommer dessutom systmet att kontrollera att den valda spegeln är fungerande och innehåller den senaste utgåvan. Förändringar i partitionsfunktionerna Denna utgåva av installationssystemet innehåller stöd för filsystemet ext4 och det förenklar också skapandet av RAID, LVM och kryptoskyddade partitioner. Support för filsystemet reiserfs ingår numera inte som standard, det kan dock läsas in som ett valbart alternativ. Stöd för att läsa in inbäddad mjukvara under installationen     Det är nu möjligt att läsa in paketfiler med inbäddad mjukvara från installationsmediet utöver flyttbart media, detta tillåter skapandet av PXE-avbildningar och CD-/ DVD-avbildningar med paket för inbäddad mjukvara. Från och med Debian 6.0 har icke-fri inbäddad mjukvara flyttats från huvudarkivet. För att installera Debian på hårdvara som behöver icke-fri inbäddad mjukvara kan du antingen själv tillhandahålla detta under installationen eller använda en förberedd CD/DVD med mjukvaran inkluderad. Läs mer på Få tag på Debian (http://www.debian.org/distrib) på Debians webbplats för mer information. Nya språk Tack vare den stora insatsen från översättare kan Debian GNU/ Linux nu installeras på 67 språk. Detta är tre språk fler än i lenny. De flesta språken är tillgängliga i både det texbaserade installations gränssnittet och det grafiska gränssnittet, några är bara tillgängliga i det grafiska gränssnittet. Språk som tillkommit i den här utgåvan är: ● Asturiska, Estniska, Kazakiska och Persiska har lagts till i den grafiska och den textbaserade installeraren. ● Kannada och Telugu har lagts till i den grafiska installeraren. ● Thai, tidigare tillgängligt endast i den grafiska installeraren, har nu lagts till även i det textbaserade installationsgränssnittet. På grund av avsaknad av uppdateringar har två språk tagits bort i denna utgåva; Wolof och Kymriska. Förbättrat lokaliseringsval Val av lokaliseringsrelaterade värden (språk, plats och lokalinställning) är numera mindre knutet och mer flexibelt. Användare kommer att kunna ändra systemet efter deras lokaliseringsbehov enklare samtidigt som det är enkelt att använda för användare som vill ange de lokalinställningar som är vanligast för landet de bor i. Dessutom är numera konsekvensen av val för lokaliseringsinställningar (exempelvis tidszon, tangentbordsupplägg och spegelval) mer uppenbara för användaren. Live system installation The installer now supports live systems in two ways. First, an installer included on live system media can use the contents of the live system in place of the regular installation of the base system. Second, the installer may now be launched while running the live system, allowing the user to do other things with the live system during the install. Both features are built into the Debian Live images offered at http://cdimage.debian.org/ (http:// cdimage.debian.org/) . 3.1.2. Automatisk installation Några ändringar som nämns ovan innebär också förändringar i stödet för automatisk installation med förinställda filer. Detta     innebär att om du har förinställda filer som fungerat för installeraren för lenny så kan du inte förvänta dig att dessa fungerar med den nya installeraren utan att redigeras. Installationsguiden (http://www.debian.org/releases/stable/     installmanual) har en separat bilaga med omfattande dokumentation om hur förinställningar ska användas. Kapitel 4. Problemområden att känna till för utgåvan squeeze 4.1. Potentiella problem Ibland innebär förändringar i en ny utgåva att sidoeffekter vi inte kunnat undvika uppstår, i vissa fall skapas nya fel någon     annanstans. Här dokumenterar vi problem som vi känner till. Vänligen läs ävan erratan, dokumentationen för aktuellt paket, felrapporter och annan information som nämns i Avsnitt 5.1, ”Ytterligare läsning”. 4.1.1. Migrering av diskdrivrutiner från IDE- till PATA-systemet Den nya Linuxkärnan tillhandahåller olika drivrutiner för några     PATA- (IDE) kontrollrar. Namnen på en del hårddiskar, CD-ROM- och kasettenheter kan ändras. Det är numera rekomenderat att indentifiera diskenheter i konfigurationsfiler med ettikett eller UUID (unik identifierare) hellre än enhetsnamn, detta fungerar både med nya och gamla kärnversioner. Vid uppgradering till squeeze version av Debians kärnpaket kommer paketet linux-base erbjuda att lösa denna     konvertering för dig i konfigurationsfilerna för de flesta filsystemsrelaterade paket på systemet, inklusive olika uppstartshanterare i Debian. Om du väljer att inte uppdatera systeminställningarna automatiskt eller om du inte använder Debians kärnpaket måste du uppdatera enheternas ID själv före nästa omstart av systemet för att säkerställa att systemet fortsätter att vara startbart. 4.1.2. Förändrat metadataformat för mdadm kräver ny Grub Följande gäller bara användare som vill låta uppstartshanteraren grub-pc läsa in kärnan direkt från en RAID-enhet skapad med mdadm 3.x och standardvärden eller när metadataversionen explicit är     satt med flaggan -e. Specifikt så inkluderar detta alla samlingar skapade under eller efter installationen av Debian squeeze. Samlingar skapade med äldre mdadm-versione och RAID-enheter skapade med kommandoradsflaggan -e 0.9 berörs inte. grub-pc äldre än version 1.98+20100720-1 kan inte hantera att automatiskt starta från en RAID-enhet med format 1.x metadata (nya standardformatet är 1.2). För att säkerställa att systemet     är startbart tillse att grub-pc version 1.98+20100720-1 eller senare används, detta tillhandahålls av Debian squeeze. Ett ostartbart system kan räddas med Super Grub2 Disk (http:// www.supergrubdisk.org/super-grub2-disk/) eller grml (http:// grml.org) . 4.1.3. pam_userdb.so trasig med nyare libdb Vissa Berkeley Database-filer i version 7 som skapats med libdb3 kan inte läsas av nyare libdb-versioner (läs felrapport #521860     (http://bugs.debian.org/521860) ). Ett sätta att ta sig runt problemet är att läsa in filerna på nytt med db4.8_load från paketet db4.8-util. 4.1.4. Eventuella problem med omdirigering av /bin/sh Om du tidigare har lagt till en lokal omdirigering för /bin/sh eller modifierat symlänken för /bin/sh så att den pekar på annan     mjukvara än /bin/bash kan problem uppstå under uppgraderingen av paketen dash eller bash. Observera att detta inkluderar ändringar utförda av andra paket (exempelvis mksh) för att de ska bli systemets standardskal genom att ta över /bin/sh. Om du råkar ut för sådana problem ska du ta bort den lokala     omdirigeringen och säkerställa att symlänkarna för både /bin/sh och dess manualsida pekar på filer som tillhandahålls av bash -paketet och sedan köra dpkg-reconfigure --force dash. dpkg-divert --remove /bin/sh dpkg-divert --remove /usr/share/man/man1/sh.1.gz     ln -sf bash /bin/sh ln -sf bash.1.gz /usr/share/man/man1/sh.1.gz 4.1.5. Ändringar till kärnans policy för resurskonflikter Standardvärdet för flaggan acpi_enforce_resources i Linuxkärnan har ändrats till strikt (”strict”). Detta kan innebära att vissa     äldre drivrutiner för sensorer inte får tillgång till sensorns hårdvara. En väg runt detta är att lägga till ”acpi_enforce_resources=lax” till kärnans kommandorad. 4.2. LDAP-stöd     En funktion i de kryptografiska biblioteken i LDAP-biblioteken orsakar att program som använder LDAP och försöker att ändra deras privilegier mislyckas med att ansluta till en LDAP-server     genom att använda TLS eller SSL. Detta kan orsaka problem för suid-program på system som använder libnss-ldap som sudo, su eller schroot och för suid-program som gör LDAP-sökningar likt sudo-ldap. Rekomendationen är att ersätta paketet libnss-ldap med     libnss-ldapd, ett nyare bibliotek som använder separata tjänster (nslcd) för alla LDAP-upslagningar. Ersättningspaket för libpam-ldap är libpam-ldapd. Kom ihåg att libnss-ldapd rekomenderar att tjänsten NSS caching     (nscd) utvärderas för användning i din miljö före installation. Som ett alternativ till nscd kan du anta unscd. Ytterligare information finns i felrapporterna #566351 (http://     bugs.debian.org/566351) och #545414 (http://bugs.debian.org/ 545414) . 4.3. tjänsten sieve flyttar till sin IANA-tilldelade port ManageSieves tilldelade IANA-port är 4190/tcp, porten som används av timsieved och andra managesieve-mjukvaror i många     distributioner (2000/tcp) är tilldelad till användning av Cisco SCCP enligt IANA:s register (http://www.iana.org/assignments/ port-numbers) . Från och med version 4.38 av Debianpaketet netbase kommer     tjänsten sieve flyttas från port 2000 till port 4190 i filen /etc /services. Installationer som använder servicenamnet sieve istället för     portnummer kommer att byta till det nya portnumret så fort tjänsten är omstartad eller omladdad. I vissa fall sker förändringen omedelbart när /etc/services uppdaterats.     Detta kommer påverka Cyrus IMAP. Detta kan också påverka andra sieve-aktiverade mjukvaror så som DoveCot. För att undvika problem med nedtid bör administratörer av e-post-kluster baserade på Debian att kontrollerar att deras     Cyrusinstallationer (och förmodligen även Dovecot) fungerar och vidta åtgärder för att inte flytta tjänster från port 2000/tcp till port 4190/tcp utan förvarning för varken servrar eller klienter. Värt att notera: ● /etc/services kommer bara uppdateras automatiskt om du inte gjort några ändringar i den. I övriga fall kommer du att få en fråga från dpkg som frågar om ändringarna. ● Du kan redigera /etc/services och ändra porten för sieve tillbaka till 2000 om du vill (detta är dock inte rekomenderat).     ● Du kan redigera /etc/cyrus.conf och andra relevanta inställningsfiler för dina kluster för tillgång till e-post/ webbaserad åtskomst till e-post (exempelvis på webbframdelar för sieve) i förväg för att tvinga dem att använda statiskt portnummer. ● Du kan ställa in cyrus master att lyssna på båda portarna (2000 och 4190) samtidigt och på det sättet undvika problemet helt och hållet. Detta tillåter också för en mycket smidigare uppgradering från port 2000 till port 4190. 4.4. KDE skrivbordet Squeeze är den första Debianutgåvan som levereras med komplett stöd för nästa generation av KDE som är baserad på Qt 4. De     flesta officiella KDE-applikationerna har version 4.4.5 med undantag för kdepim som är version 4.4.7. Du kan läsa meddelanden från KDE-projektet (http://www.kde.org/announcements/) för att lära mer om ändringarna. 4.4.1. Uppgradera från KDE 3 Skrivbordsmiljön KDE 3 stöds inte längre av Debian 6.0. Den kommer automatiskt att ersättas av den nya 4.4-serien vid     uppgradering. Eftersom detta är en stor genomgripande förändring bör användare genomföra vissa förberedelser för en så enkel uppgraderingsprocess som möjligt. Viktigt     Att uppgradea samtidigt som en KDE 3-session är aktiv på systemet avråds starkt från. Annars kan processen sluta fungera under drift och det i sin tur kan leda till att data går förlorad. Vid första inloggningen i det uppgraderade systemet kommer existerande användare att behöva gå igenom Debians KDE-uppgraderingsprocess som kallas kaboom, som kommer att ta     hand om uppgraderingen av användarens personliga data och, om användaren så vill, göra en säkerhetskopia på de gamla KDE-inställningarna. För ytterligare information läs webbplatsen för Kaboom (http://pkg-kde.alioth.debian.org/kaboom.html) . Även om den KDE 3-baserade skrivbordsmiljön inte längre har stöd kan användare fortfarande installera vissa KDE 3-program individuellt eftersom deras huvudbibliotek och binärer för KDE 3     (kdelibs) och Qt 3 fortfarande är tillgängliga i Debian 6.0. Hur som helst kan det innebära att vissa program inte är särskilt integrerade i den nya miljön. Dessutom kommer varken KDE 3 eller Qt 3 att ha stöd i nästa Debianutgåva så du rekomenderas starkt att flytta över till den nya mjukvaruplattformen. 4.4.2. Nya KDE-metapaket Som tidigare beskrivet introducerar Debian 6.0 några nya KDE-relaterade metapaket: ● För vanlig skrivbordsanvändning rekomenderas att installera paketet kde-standard. kde-standard kommer att installera KDE Plasma Desktop (http://www.kde.org/workspaces/plasmadesktop/) och välja de vanligaste programmen. ● Vill du ha en liten skrivbordsinstallation kan du installera paketet kde-plasma-desktop och manuellt välja de program du behöver. Detta är ungefär samma som paketet kde-minimal som     levererades med Debian 5.0. ● För enheter med mindre formfaktor finns en alternativ miljö kallade KDE Plasma Netbook (http://www.kde.org/workspaces/ plasmanetbook/) som kan installerad via paketet kde-plasma-netbook. Plasma Netbook och Plasma Desktop kan installeras på samma system och standardvalet kan bestämmas i systeminställningarna (kallades tidigare KControl). ● Vill du har en komplett uppsättning KDE-applikationer kan du installera paketet kde-full. Det kommer att installera KDE Plasma Desktop som standard. 4.5. Stöd och ändringar i Gnome-skrivbordet Det har skett många förändringar i skrivbordsmiljön Gnome som finns i squeeze jämfört med den i lenny, närmare information om     detta finns i Kommentarer till utgåvan GNOME 2.30 (http:// library.gnome.org/misc/release-notes/2.30/index.html.sv) . Några detaljer beskrivs närmare nedan. 4.5.1. GDM 2.20 och 2.30 Gnomes Skrivbordshanterare (GDM) är kvar på version 2.20 för system som uppgraderas från lenny. Squeeze är den sista utgåvan med stöd för den här versionen. Nyinstallerade system kommer att få GDM 2.30 istället genom paketet gdm3. På grund av att de båda versionerna inte är kompatibla med varandra kan inte     uppgraderingen göras automatiskt men rekomendationen är ändå att installera paketet gdm3 effter uppgraderingen till squeeze. Detta ska göras från konsollen eller med endast en öppen Gnome-session. Kom ihåg att inställningar från GDM 2.20 inte kommer att flyttas över till den nya versionen. För vanliga skrivbordssystem bör det räcka med att installera gdm3. 4.5.2. Enheter och andra administrativa rättigheter Specifika rättigheter på enheter ges automatiskt till användare som är inloggade fysiskt på sytemet: video- och ljudenheter,     nätverksinställningar, energiinställningar och montering av enheter. Grupperna drom, floppy, audio, video, plugdev och powerdev är inte meningsfulla längre. Läs mer i dokumentationen för consolekit. De flesta grafiska program som behöver rot-privilegier är numera beroende av PolicyKit (http://www.freedesktop.org/wiki/Software/     PolicyKit) för att uppnå detta istället för gksu. Rekomenderad metod för att ge en användare administrativa rättigheter är att lägga till henne i sudo-gruppen. 4.5.3. Interaktionen mellan network-manager och ifupdown Vid uppgradering av paketet network-manager kommer gränssnitt som i /etc/network/interfaces är satta att använda DHCP utan andra flaggor att inaktiveras från filen och hanteras av NetworkManager     istället. Därför kommer kommandona ifup och ifdown inte att fungera. Dessa gränsnsitt kan hanteras genom att använda en framdel till NetworkManager istället, läs mer på the NetworkManager documentation (http://live.gnome.org/ NetworkManager/SystemSettings) (på engelska). Å andra sidan kommer gränssnitt som i /etc/network/interfaces är satta att använda flera flaggor att ignoreras av NetworkManager.     Detta gäller särskilt vissa gränssnitt för trådlösanslutning under Debians installationsprocess (se även #606268 (http:// bugs.debian.org/606268) ). 4.6. Ändringar i grafikstacken     Det har gjorts ett antal ändringar i X-stacken i Debian 6.0. Det här kapitlet listar de viktigaste och mest tydliga för användare. 4.6.1. Föråldrade Xorg-drivrutiner Xorg-videodrivrutinerna cyrix, imstt, sunbw2 och vga     tillhandahålls inte längre. Användare ska byta till en allmän drivruting, exempelvis vesa eller fbdev Den gamla drivrutinen via underhålls inte längre och har ersatts     av drivrutinen openchrome som automatiskt kommer att användas efter uppgraderingen. Drivrutinerna nv och radeonhd finns fortfarande att tillgå i den     här utgåvan men är utfasade. Användare av dessa ska överväga att byta till nouveau respektive radeon. Drivrutinerna calcomp, citron, digitaledge, dmc, dynapro, elo2300, fpit, hyperpen, jamstudio, magellan, microtouch, mutouch, palmax, spaceorb, summa, tek4957 och ur98 för hantering     av inmatningsenheter har avvecklats och är inte inkluderade i den här utgåvan. Användare som nyttjar dessa enheter kan behöva byta till en kärndrivrutin och X-drivrutinen evdev. För många seriellaenheter tillåter inputattach att de ansluts till en Linux-inmatningsenhet som känns igen av X-drvirutinen evdev. 4.6.2. Inställningar av kärnläge Kärndrivrutiner för Intel (från och med i830), ATI/AMD (från     original Radeon till Radeon HD 5xxx ”Evergreen”-serien) och för NVIDIA grafikchipset har nu inbyggt stöd för lägesinställning. Stöd för äldre lägesinställningar i användarutrymmet har tagits     bort i intel X-drivrutinen och detta kräver en ny kärna. Användare av alternativa kärnor ska kontrollera om deras inställningar innehåller CONFIG_DRM_I915_KMS=y. 4.6.3. Byte av inmatningsenhet under drift Xorg X-servern som inkluderas i Debian /release; innehåller stöd för att byta inmatningsenhet (mus, tangentbord mm) under drift. De gamla paketen xserver-xorg-input-kbd och xserver-xorg-input-mouse har ersatts av xserver-xorg-input-evdev     som kräver en kärna med flaggan CONFIG_INPUT_EVDEV aktiverad. Dessutom skiljer sig vissa nyckelkoder som denna drivrutin produerar mot de som traditionellt varit fallet. Användare som nyttjar till exempel xmodmap och xbindkeys kommer att behöva justera deras inställningar för de nya nyckelkoderna. 4.6.4. ”zapping” X-servern Traditionellt så har tangentkombinationen Ctrl+Alt+Backsteg använts för att döda X-servern. Detta tangentbordskommando är     inte längre aktiverat som standard men kan återaktiveras genom att ändra inställningar i paketet keyboard-configuration, detta görs på systemnivå. Alternativet är att använda skrivbordsmiljöns program för att ställa in tangentbordskommandon. Kapitel 5. Mer information om Debian GNU/Linux 5.1. Ytterligare läsning Beyond these release notes and the installation guide, further documentation on Debian GNU/Linux is available from the Debian Documentation Project (DDP), whose goal is to create high-quality documentation for Debian users and developers. Documentation,     including the Debian Reference, Debian New Maintainers Guide, and Debian FAQ are available, and many more. For full details of the existing resources see the Debian Documentation website (http:// www.debian.org/doc/) and the Debian Wiki website (http:// wiki.debian.org/) Dokumentation för individuella paket installeras i /usr/share/doc     /paket. Den kan inkludera information om upphövsrätt, Debian-specifika detaljer och dokumentation från upphovsmännen. 5.2. Få hjälp Det finns många källor för hjälp, råd och stöd för Debian-användare, men dessa bör endast användas om     dokumentationen inte har hjälpt till att lösa problemet. Det här kapitlet tillhandahåller en kort introduktion till dessa, vilka kan vara till hjälp för nya Debian-användare. 5.2.1. Sändlistor De sändlistor som är mest intressanta för Debian-användarna är listan debian-user (engelsk) och andra debian-user-språk-listor (för andra språk, swedish för svenska). För information om dessa     listor och detaljer om hur man prenumererar, se http:// lists.debian.org/ (http://lists.debian.org/) . Leta i arkiven efter svar på dina frågor innan du postar en ny fråga och därmed inte bryter listetiketten. 5.2.2. Internet Relay Chat Debian har en IRC-kanal vars ändamål är att ge stöd och hjälp     till Debian-användare. Kanalen finns på IRC-nätverket OFTC. För att komma åt kanalen, peka din favorit-IRC-klient till irc.debian.org och gå in i kanalen #debian. Följ kanalens riktlinjer, respektera andra användare.     Riktlinjerna finns tillgängliga på Debians wiki (http:// wiki.debian.org/DebianIRC) .     För mer information om OFTC, besök dess webbplats (http:// www.oftc.net/) . 5.3. Rapportera fel Vi strävar mot att göra Debian GNU/Linux till ett högkvalitativt operativsystem, det betyder dock inte att paketen som vi tillhandahåller är helt felfria. I enlighet med Debians filosofi     om ”öppen utveckling” och som en tjänst till våra användare, tillhandahåller vi all information om rapporterade fel på vårt eget felhanteringssystem (BTS). BTS är bläddringsbar på http:// bugs.debian.org/ (http://bugs.debian.org/) . Om du hittar ett fel i distributionen eller i paketerad programvara som är en del av den, vänligen rapportera felet så att det kan rättas till i framtida utgåvor. Felrapportering     kräver att du har en giltig e-postadress. Vi frågar efter den så att vi kan spåra fel och utvecklarna kan kunna komma i kontakt med de som rapporterat felet om de skulle behöva ytterligare information. Du kan skicka in en felrapport med programmet reportbug eller manuellt via e-post. Du kan läsa mer om felhanteringssystemet och     hur man använder det genom att läsa referenskorten (tillgängliga i /usr/share/doc/debian om du har paketet doc-debian installerat) eller i felhanteringssystemet (http://bugs.debian.org/) . 5.4. Att bidra till Debian Du behöver inte vara en expert för att bidra till Debian. Genom att hjälpa användare med problem på de olika sändlistorna (http:/ /lists.debian.org/) för användarstöd bidrar du till gemenskapen. Identifiering (och lösning) av problem relaterade till utveckling av distributionen genom att delta i sändlistorna (http:// lists.debian.org/) för utveckling är också mycket uppskattat. För     att underhålla Debians högkvalitativa distribution kan du skicka in felrapporter (http://bugs.debian.org/) och hjälpa utvecklarna att spåra upp och rätta till felen. Om du är bra på att sätta ihop ord kanske du vill bidra mer aktivt genom att hjälpa till att skriva dokumentation (http://www.debian.org/doc/cvs) eller översätta (http://www.debian.org/international/) befintlig dokumentation till ditt eget språk. Om du kan avsätta mer tid, skulle du kunna ansvara för en del av den fria programvaran i Debian. Speciellt behjälpligt är det om personer adopterar eller ansvarar för saker som folk har frågat efter om att inkluderas i Debian. Databasen Work Needing and     Prospective Packages (http://www.debian.org/devel/wnpp/) har detaljer om den här informationen. Om du har intresse av mer specifika grupper kan du finna glädje i att bidra till några av Debians underprojekt vilka inkluderar porteringar till specifika arkitekturer, Debian Jr. (http://www.debian.org/devel/debian-jr/) och Debian Med (http://www.debian.org/devel/debian-med/) . I vilket fall som helst, om du arbetar i den fria programvarugemenskapen på något sätt, som en användare,     programmerare, författare eller översättare hjälper du redan den fria programvaran. Att bidra är belönande och roligt, såväl som att det låter dig träffa nya människor som att det ger dig den där varma känslan inom dig. Appendix A. Hantera ditt lenny-system före uppgraderingen Denna bilaga innehåller information om hur du kontrollerar att du     kan installera eller uppgradera paket från lenny innan du uppgraderar till squeeze. Det här bör endast vara nödvändigt i specifika situationer. A.1. Uppgradering av ditt lenny-system Det är inga grundläggande skillnader mot någon annan uppgradering av lenny som du gjort. Den enda skillnaden är att du först     behöver se till att din paketlista fortfarande innehåller paket från lenny vilket förklaras i Avsnitt A.2, ”Kontrollera dina källistor”. Om du uppgraderar ditt system med en Debian-spegel kommer den     automatiskt att uppgraderas till den senaste punktutgåvan av lenny. A.2. Kontrollera dina källistor Om någon av raderna i din /etc/apt/sources.list refererar till ”stable”, ”använder” du redan squeeze. Detta kanske inte är vad     du vill göra om du inte är redo för uppgraderingen än. Om du redan har kört apt-get update, kan du fortfarande komma tillbaka utan problem om du följer nedanstående procedur. Om du även har installerat paket från squeeze, är det antagligen     inte så stor mening att installera paket från lenny längre. I det fallet måste du bestämma dig för om du vill fortsätta eller inte. Det är möjligt att nedgradera paket, men det beskrivs inte här. Öppna filen /etc/apt/sources.list med din favoritredigerare (som     root) och kontrollera alla rader som börjar med deb http: eller deb ftp: efter en referens till ”stable”. Om du hittar någon, ändra stable till lenny. Om du har vissa rader som börjar med deb file: måste du själv     kontrollera om platsen som de refererar till innehåller ett arkiv för lenny eller squeeze. Viktigt     Ändra inte några rader som börjar med deb cdrom:. Om du gör det så ogiltigförklaras raden och du måste köra apt-cdrom igen. Bli inte rädd om en ”cdrom”-källrad refererar till ”unstable”. Även om det är förvirrande så är det normalt.     Om du har gjort några ändringar, spara filen och kör     # apt-get update     för att uppdatera paketlistan. A.3. Uppgradera äldre lokalinställningar till UTF-8 Om ditt system är lokaliserat och använder en lokalinställning som inte är baserad på UTF-8 bör du överväga att konvertera ditt system till att använda UTF-8-baserade lokalinställningar. Förr     har det förekommit fel som endast kunnat härledas till lokalinställningar baserade på annat än UTF-8. På skrivborden har sådana äldre lokalinställningar endast kunnat stödjas genom fula hack internt i biblioteken och vi kan däför inte på ett korrekt sätt tillhandahålla support för användare som använder dessa. För att välja systemets lokalinställningar kan du köra dpkg-reconfigure locales. Säkerställ att du väljer en UTF-8-baserad lokalisering när frågan om vilken lokalinställning     som ska användas som standard i systemet visas. Utöver detta bör du kontrollera dina användares lokalinställningar för att säkerställa att de inte har äldre lokaldefinitioner i sina användarmiljöer. Appendix B. Bidrag till Kommentarer till utgåvan     Många har hjälpt till med Kommentarer till utgåvan, bland andra Adam Di Carlo, Andreas Barth, Andrei Popescu, Anne Bezemer, Bob Hilliard, Charles Plessy, Christian Perrier, Daniel Baumann, Eddy Petrișor, Emmanuel Kasper, Esko Arajärvi, Frans Pop, Giovanni Rapagnani, Gordon Farquharson, Javier Fernández-Sanguino Peña,     Jens Seidel, Jonas Meurer, Josip Rodin, Justin B Rye, LaMont Jones, Luk Claes, Martin Michlmayr, Michael Biebl, Moritz Mühlenhoff, Noah Meyerhans, Noritada Kobayashi, Osamu Aoki, Peter Green, Rob Bradford, Samuel Thibault, Simon Bienlein, Simon Paillard, Stefan Fritsch, Steve Langasek, Tobias Scherer, Vincent McIntyre, och W. Martin Borgert.     Detta dokment har översatts till många språk. Ett stort tack till alla översättare!     Svensk översättning av Martin Bagge och Daniel Nylander Index A Abiword, Vad är nytt i distributionen? Apache, Vad är nytt i distributionen? B BIND, Vad är nytt i distributionen? Blu-ray, Vad är nytt i distributionen? C CD, Vad är nytt i distributionen? Cherokee, Vad är nytt i distributionen? Courier, Vad är nytt i distributionen? D Debian Live, Körklar Debian-avbildning, Debian Live Debian Med, Brett stöd för neuroradiologisk forskning Debian Science, Brett stöd för neuroradiologisk forskning Dia, Vad är nytt i distributionen? DocBook XML, Källor för det här dokumentet DVD, Vad är nytt i distributionen? E Ekiga, Vad är nytt i distributionen? Evolution, Vad är nytt i distributionen? Exim, Vad är nytt i distributionen? F Firefox, Vad är nytt i distributionen? G GCC, Vad är nytt i distributionen? GIMP, Vad är nytt i distributionen? GNOME, Vad är nytt i distributionen? GNUcash, Vad är nytt i distributionen? GNUmeric, Vad är nytt i distributionen? I icedove, Vad är nytt i distributionen? iceweasel, Vad är nytt i distributionen? K KDE, Vad är nytt i distributionen? KOffice, Vad är nytt i distributionen? L LDAP, LDAP-stöd, LDAP-stöd Linux Standard Base, Vad är nytt i distributionen? Live system, Körklar Debian-avbildning, Debian Live LXDE, Vad är nytt i distributionen? M Mozilla, Vad är nytt i distributionen? MySQL, Vad är nytt i distributionen? N NeuroDebian, Brett stöd för neuroradiologisk forskning neuroimaging research, Brett stöd för neuroradiologisk forskning O OpenOffice.org, Vad är nytt i distributionen? OpenSSH, Vad är nytt i distributionen? P packages ants, Brett stöd för neuroradiologisk forskning apt, Bidra med uppgraderingsrapporter aptitude, Pakethantering bash, Eventuella problem med omdirigering av /bin/sh console-setup, Enhetliga tangentbordinställningar consolekit, Enheter och andra administrativa rättigheter dash, Eventuella problem med omdirigering av /bin/sh db4.8-util, pam_userdb.so trasig med nyare libdb dblatex, Källor för det här dokumentet discover, Stora ändringar doc-debian, Rapportera fel docbook-xsl, Källor för det här dokumentet firmware-linux, Inbäddad mjukvara flyttad till icke-fritt-sektionen gdm3, GDM 2.20 och 2.30 gksu, Enheter och andra administrativa rättigheter grub-pc, Stora ändringar, Förändrat metadataformat för mdadm kräver ny Grub icedoveicedove, Vad är nytt i distributionen? iceweaseliceweasel, Vad är nytt i distributionen? insserv, Beroendebaserad uppstart kaboom, Uppgradera från KDE 3 kde-full, Nya KDE-metapaket kde-minimal, Nya KDE-metapaket kde-plasma-desktop, Nya KDE-metapaket kde-plasma-netbook, Nya KDE-metapaket kde-standard, Nya KDE-metapaket kdelibs, Uppgradera från KDE 3 kdepim, KDE skrivbordet keyboard-configuration, ”zapping” X-servern libnss-ldap, LDAP-stöd, LDAP-stöd libnss-ldapd, LDAP-stöd, LDAP-stöd libpam-ldap, LDAP-stöd, LDAP-stöd libpam-ldapd, LDAP-stöd, LDAP-stöd linux-base, Migrering av diskdrivrutiner från IDE- till PATA-systemet live-build, Körklar Debian-avbildning, Debian Live mdadm, Förändrat metadataformat för mdadm kräver ny Grub mksh, Eventuella problem med omdirigering av /bin/sh mrtrix, Brett stöd för neuroradiologisk forskning netbase, tjänsten sieve flyttar till sin IANA-tilldelade port network-manager, Interaktionen mellan network-manager och ifupdown nipype, Brett stöd för neuroradiologisk forskning nscd, LDAP-stöd odin, Brett stöd för neuroradiologisk forskning psychopy, Brett stöd för neuroradiologisk forskning release-notes, Rapportera fel i det här dokumentet sudo-ldap, LDAP-stöd unscd, LDAP-stöd upgrade-reports, Bidra med uppgraderingsrapporter xmlroff, Källor för det här dokumentet xserver-xorg-input-evdev, Byte av inmatningsenhet under drift xserver-xorg-input-kbd, Byte av inmatningsenhet under drift xserver-xorg-input-mouse, Byte av inmatningsenhet under drift xsltproc, Källor för det här dokumentet PHP, Vad är nytt i distributionen? Pidgin, Vad är nytt i distributionen? Postfix, Vad är nytt i distributionen? PostgreSQL, Vad är nytt i distributionen? T Thunderbird, Vad är nytt i distributionen? Tomcat, Vad är nytt i distributionen? X Xfce, Vad är nytt i distributionen? Gloslista ACPI Advanced Configuration and Power Interface ALSA Advanced Linux Sound Architecture APM Advanced Power Management cd Compact Disc cd-rom Compact Disc Read Only Memory DHCP Dynamic Host Configuration Protocol DNS Domain Name System dvd Digital Versatile Disc GIMP GNU Image Manipulation Program GNU GNU's Not Unix GPG GNU Privacy Guard IDE Integrated Drive Electronics LDAP Lightweight Directory Access Protocol LILO LInux LOader LSB Linux Standard Base LVM Logical Volume Manager MTA Mail Transport Agent NFS Network File System NIC Network Interface Card NIS Network Information Service OSS Open Sound System RAID Redundant Array of Independent Disks RPC Remote Procedure Call SATA Serial Advanced Technology Attachment SSL Secure Sockets Layer TLS Transport Layer Security USB Universal Serial Bus UUID Universally Unique Identifier VGA Video Graphics Array WPA Wi-Fi Protected Access